På väg hem

Drömmar blir bara sanna om du gör dem sanna. Livet blir bara levt om du lever det!
Nu kommer jag hem.
Tack till er alla som tänkt på mig, bett för mig och peppat mig längs min Camino. Nu är 90 mil spansk Camino över. Nu är livets Camino kvar.
Puss och Kram från Anna.

Ps. Jag laddar för att springa så snabbt det bara går på Stansteds flygplats och hinna med planet som går starx efter 13.00 idag alltså om mindre än en timme... Jag har 40 min på mig mellan planet landar och take of mot Sverige och Skavsta i Nyköping.

Världens ände

Söndag den 31 maj 10.00 kliver Anna ensam ut på stranden i Finnisterre, världens ände och bonusvandringen är oxå genomförd. Redaktören ställde frågan om Anna hunnit uppleva och se något med tanke på den höga hastighet och korta tid hon genomfört två rejäla vandringar...

-Det kommer ta mig en hel livstid att smälta alla intryck, upplevelser, möten och samtal. Vilken konstig fråga tyckte Anna. Som sent på kvällen kunde blicka ut mot Finnisterre från sitt härberge och se fyren blinka till henne med budskapet: KOM FRU BJÖRK, KOM.

Nu är vandringen över och fötterna njuter av sanden, vattnet och det vackra vädret.

Snart framme IGEN

Firade med en Anna innan sista vandringen, det var den 27:e det...












Passerade en annorlunda gravplats jämfört med hemma, på väg mot kusten.













Corcubion, här stannar jag för natten! Skitig, smutsig efter 36km vandring i damm och grus är jag nu vid havet... Imorgon ska jag klämma de sista 12km till Finisterre.

Shit pommes frites

Vi hörde rykten om att rökelsekaret skulle användas i dagens mässa, så vi gick dit. Oh, mamma mia! Det var en upplevelse utöver det vanliga vill jag lova. Stort kar, hissa upp, 6 män som drog i repen och karet satte fart. De fick sån fart på den att den nästan gick från tak till tak i Katedralen...och vilken fart. den hade dödat en man på fläcken. Jag hoppas/gissar de vet vad de gjorde. I min vildaste fantasi hade jag inte kunnat föreställa mig detta. Svårt att återge men jag är så glad att jag fick uppleva det!

Nu ligger jag i parken och vilar / laddar / solar inför avslutande etapperna. Skönt ;-)

Finisterre

En engelsk förklaring om nästa vandring som står på tur.

The Route. Starts from the Cathedral in Santiago and leads in a fairly straight line through the mountains via Negreira, Cée and Corcubión to the port of Finisterre and then on to the lighthouse (89km). It is possible to walk this in three (long, tiring) days but four are preferred, with an extra day for the (recommended) extension to Muxía. From Finisterre pilgrims can continue directly north to Muxía (29km) or, alternatively, go there directly after leaving Hospital (also 29km) and then walk south to Finisterre.

Målet är nått men ännu inte nöjd

Igår var det en lätt irriterad Anna som var trött på "PTP" det är lightvandrare som kallas för part time pilgrims. De tar taxi eller buss till staden Sarria och vandrar sedan i mål för att få sitt diplom. Genomblöt av regn och less på härbergen och fullbokade hotell gav sin förklaring.

Men så idag strax före lunch fick vi rapporten att resan är över, målet är nått och att diplom är hämtat, det firas för full i Santiago de Compostella just nu...

Ännu inte nöjd, då vandringen passerat snabbare än beräknat så lägger Anna in en bonus. Finisterre 90 km. En nätt vandring ut till kusten till "Världens ände"

Mer rapporter om det följer.

Vi här hemma kan bara lyfta på hatten och Gratulera till en stor bedrift.

Målet är nära...

Vilar mig i skuggan, Varm dag igen. Solen tycks förfölja mig vart jag än går. Men väderomslag väntas och Galicien är Spaniens regnigaste område. Men fantastisk grönska!
Värmen till trots håller jag vätskebalansen bra men värre med maten. Jag är så sjukt back på energi så jag knappt känner igen mig själv. Äter ALLT. 300 gr chokladkaka igår tog 8min och 20 sek. Chips, Cocacola, Socker. Igår var jag ut i köket på restaurangen två gånger och bråkade på kocken på min icke spanska då maten aldrig kom. Var så tokhungrig att jag kunnat slänga ut kocken och laga maten själv. Spännande erfarenhet.
Alltid hungrig...

Har nu nått Sarria. Hade sett fram mot hotell men allt var redan fullt. Det blir en natt med snarkande kamrater igen. Dock ingen U-formad säng som jag har haft de senaste nätterna. Nu är det väldigt nära.
Bara 12 mil kvar till Santiago. Alla böcker, skyltar utefter vägen säger olika men det är bara ett par tre fyra fem dagar kvar nu tills målet är nått.
Jag är faktiskt redan lite stolt. Tänk att denna lilla människa vandrat cirka 68 mil redan, dag ut och dag in i snart 4 veckor.

Kram till er alla från lilla a